Logementet
Efter det att Jason tittat p� den lokal som skall vara hans hem
under en l�ng tid s� best�mde han sig f�r att ta den binge direkt
till v�nster om d�rren mot utg�ngen och ta den nedre s�ngen. Han
tittar lite fr�gande p� de andra och undrar vem som skall bli hans
nya s�ng partner.
Frank kollar att l�get �r klart, men uppt�cker att den nedre s�ngen
redan �r upptagen. Sedan kl�nger han upp i s�ngen n�rmast d�rren
ovanf�r Donovan. Han b�rjar att gosa ned sig i s�ngen och s�ger
n�jt. "Jag tror jag kommer att trivas h�r"
Jason tittar p� Pvt.von Hollester och skrattar till. "Von Hollester
var det visst... trodde infanteriet tillh�rde dom Amerikanska
dynggr�varna, men jag hade visst fel! Nej sk�mt �sido... Jason
Donovan, New Massachussetts." Jason r�cker fram handen och h�lsar.
"En liten fr�ga bara...du ser ganska tam ut om man j�mf�r med dom
andra i v�r grupp.....hur kunde du bli antagen till Infanteriet? Du
m�ste vara ganska tjurig!"
"Tam! Och tjurigast!" S�ger Hollester utan att r�ra en min.
"Jag blev hitskickad ifr�n milit�ra elit akademin i San-Dorado"
"Se d�r d�! En tjurig stridis!!" Svarade Donovan. "Precis vad vi
beh�ver! Hoppas jag kan lita p� dej bara n�r det g�ller!"
Frank h�ller ut sina grejer p� s�ngen och krafsar ned dom i l�dan,
han f�r syn p� fotot av familjen, ett stort h�l syns i fotot d�r
hans far en g�ng stod. Han suckar och tittar sig runt p� sin nya
familj.
Echart Kliver in efter alla andra p� logementet, han har h�llit sig tyst och
lite i bakgrunden �nda sen han kom hit, ja
faktiskt �ven under resan hit. Han sl�nger upp sin bag p� en �verslaf (tredje
till v�nster)
Donovan tittar sig omkring och ser om det verkar vara n�gon som
verkar vara p� lika gott och f�rv�ntansfullt hum�r som honom sj�lv.
Jason forts�tter att packa upp sina personliga tillh�righeter,
plockar fram sin fickkniv som han fick av sin far n�r han ryckte in
och l�gger den p� en hylla i d�rren. Sedan s�ger han med ett
bistert ansiktsuttryck. "�r det n�gon som h�rt n�got fr�n dom som
kom tillbaka efter Bauhaus �verfallet? Skulle vilja tr�ffa dem och
snacka lite om det som h�nde s� att vi OM vi r�kar ut f�r n�got
liknande kanske kan vara lite b�ttre f�rberedd."
Echart flinar mot Donovan och s�ger:
"Om Bauhaus spinkarna kommer hit s� g�ller det bara att vara ST�RRE." sammtidigt
som han packar upp det sista av sina personliga prylar, kastar in dem i sk�pet,
och pressar igen d�rren.
Pvt.Stone tittar upp med n�got sorgset i blicken. "Min bror var med
i den enheten som hamnade i eldstrid med Bauhausarna. Jag har �nnu
inte f�tt det bekr�ftat att han stupat utan det enda som �nnu finns
registrerat �r ett stort MIA i hans paper. Innerst inne s� tror jag
att till och med ett KIA skulle k�nnas b�ttre �n denna ovisshet."
Jason g�r fram och s�tter sej bredvid Stone....
"Stone du f�r inte ge upp nu, det �r nog det sista han skulle
vilja, eftersom hans enda behov just nu �r att veta att han har en
familj hemma som tror att han lever! Och du, du kan vara lugn p�
att vi hittar dom j�vla svinen som gjorde detta och d� s� kommer
dom att f� se vilket infanteri det egentligen �r som regerar!!! Kom
igen nu Stone ge inte upp, f�r hans skull! Tro mej jag har... eller
hade en far som misshandlade mig i 3 �rs tid men tro inte f�r en
sekund att jag gav upp.....jag VISSTE att det skulle l�sa sig
redan d� eftersom jag nu har en styvfamilj som tar hand om mej och
jag vet att dom ocks� blir oroliga f�r min skull men detta m�ste
jag veta eftersom jag d� VET att det finns folk som bryr sig om
en."
Efter att ha f�rs�kt tr�sta Stone s� g�r Jason tillbaka till sin
binge och forts�tter packa upp sina saker.
Efter det att Jason packat upp sina personliga tillh�righeter och
gjort sig hemmastadd s� tar han tillf�llet i akt och presenterar
sig f�r dom andra i sin grupp samt tar reda p� varifr�n var
och en kommer.
"H�rr� von H�lster eller vad du nu hette... skall du med p� en
liten joggingrunda? Du ser ut att beh�va det om man tittar p�
kroppsbyggnaden och j�mf�r med dom andra, jag menar Echart h�r
borta ser ju ut som om han g�tt igenom n�gon fysisk
metamorfos....fr�n en broiler till m�nniska!" Jason skrattar,
bl�ser upp ansiktet och skelar lite med �gonen och v�nder sig mot
Echart.
Pvt.Stone skrattar medans han kastar upp sin bag p� en n�rliggande
s�ng. Sedan v�nder han sig om sm�tt leende v�ntande p� ett spydigt
svar.
Echart tittar p� Stone och Jason och flinar brett, drar upp �rmen p� tr�jan,
sp�nner sina enorma biceps p� h�ger armen och skrattar till."Broiler"
grymtar han och t�nker att han nog kommer att trivas i det h�r g�nget, bara
han f�r b�rja meka vapen, som �r hans stora intresse.
Sedan fortsatte Jason "S� vad s�ger du... d� f�r vi se vart
styrketr�ningslokalen och matsalen ligger s� vi slipper springa
omkring som n�gra yra h�ns och leta sedan? Om det �r fler som vill
h�nga p� s� �r det helt ok, jag menar lite kondis har ingen d�tt
av, om man bortser fr�n Bauhausare som g�r in i den eviga dvalan
n�r 2:a sektionen, 4:e pluton �r p� frammarsch!!"
"Javisst 'Donnan'! Men jag ville bara varna dig �t inte annabolas
det kan bli en karl utav dig!" Hoeller asgarvar �t sitt sk�mt
vilket leder till ett och annat. Efter lite springande runt i
lokalen smitande ifr�n donovan s� s�ger han pustande."Jag ger mig
ok jag h�nger med,kommer du ocks� Echert"
"Jag h�nger p�" h�rs en djup st�mma fr�n Echarts �verslaf. Han hoppar
ner p� golvet, plockar fram sin svarta bag med tr�ningskl�der, g�r bort till Hoeller och s�ger:
"Jag ska nog kunna l�ra er att lyfta som riktiga karlar."
"Jag h�nger med i alla fall." S�ger Pvt.Stone leende och sl�nger
igen sk�pluckan och drar p� sig en sliten svart uniformsjacka.
Echart tittar sig runt i logementet, och p� alla nya ansikten och hoppas att det �r ett bra g�ng han hamnat i.